Transaktivist Maria Hansson

Maria Hansson
* Transaktivist * F�rel�sare * Bloggare * Debatt�r *

Debattartiklar

Allt fler har sv�rt att f� remis till utredningsteam

Allt fler transpersoner m�ts av ovilja fr�n prim�rv�rden, n�r de vill ha en remis till ett utredningsteam. Den k�nsbekr�ftande v�rden �r absolut inte j�mst�lld i Sverige. Allt avg�rs av vart i v�rt avl�nga land du bor. Jag har under den senaste tiden st�tt p� flera fall, d�r transsexuella nekats remis till utredningsteam med argumentet: �Du m�r inte psykiskt d�ligt.� Detta argument f�r att neka remis framf�rs trots att Socialstyrelsen i sitt kunskapsst�d f�r god v�rd av personer med k�nsdysfori framh�ller, att en diagnos inte n�dv�ndigtvis representerar en sjukdom, men den kan ange ett v�rdbehov.

Jag har �ven helt nyligen f�tt k�nnedom om, att ickebin�ra nekas remis. Detta trots att ickebin�ra enligt Socialstyrelsen har r�tt till b�de k�nsutredning och k�nsbekr�ftande v�rd. Eftersom Socialstyrelsen R�ttsliga R�det kr�ver ett l�kareintyg fr�n ett utredningsteam, f�r att godk�nna ett byte av det juridiska k�net, hamnar de ickebin�ra i ett moment 22, n�r de nekas remis till k�nsutredning.

Fortfarande finns det l�kare, som f�rst sj�lv vill vara �vertygat om, att hens patient �r transsexuell, innan en remis skickas iv�g. Detta trots Socialstyrelsen i sina rekommendationer klarg�r att enbart utredningsteamen �r de som p� ett professionellt s�tt kan ge transsexuella det st�d, och den v�rd de �r i behov av. Socialstyrelsen �r v�ldigt tydlig, n�r de rekommenderar, att en remis skall skickas iv�g skyndsamt.

S� h�r f�r det inte vara. V�rden av transpersoner m�ste vara lika, oavsett vart i landet du bor. Prim�rv�rden m�ste f�lja Socialstyrelsens rekommendationer, s� alla som vill ha remis till ett utredningsteam, ocks� f�r det utan on�diga dr�jsm�l.